Han är Sveriges enda vattenpoloproffs. Det handlar om sex timmar träning om dagen, världens hårdaste liga och försvarare som
bara brottas – Aqua tar ett snack med Christopher Vang från Linköping.

Världens hårdaste sport

Han är Sveriges enda vattenpoloproffs. Det handlar om sex timmar träning om dagen, världens hårdaste liga och försvarare som bara brottas – Aqua tar ett snack med Christopher Vang från Linköping.

Det är dagen innan OS-finalen i vattenpolo mellan Serbien och Kroatien. Christopher Vang har suttit som klistrad framför TV:n under den senaste veckan och sett varenda match.

– Det finns många bra lag idag, främst syd- och mellaneuropeiska. Nu kommer dock de asiatiska länderna, det kommer att märkas under nästa OS, berättar han.

Christopher är något så ovanligt som ett svenskt proffs i vattenpolo. Den enda av sitt slag, påpekar jag, men det håller inte Christopher med om:

– Nja, det stämmer inte riktigt. Louise Hazell som går på college i USA spelar i en av världens bästa ligor, det är definitivt att vara utlandsproffs.

Oavsett om det finns en eller två – ett svenskt vattenpoloproffs känns lika ovanligt som att en kille från Tanzania blir rekryterad för att spela hockey i NHL. Proffslivet för Christopher började med fem år i serbiska ligan och en säsong i tyska Bundesliga. Och i höst åker han till Holland – nytt land, ny klubb. Lönen är bra och det går dessutom direktflyg mellan Amsterdam och Christophers hemstad Linköping. Vårsäsongen 2016 gjorde han ”på andra sidan jordklotet”, i Perth på Australiens västkust. Då blev hemresorna betydligt färre och Christopher ser verkligen fram emot tiden i Holland.

Du har lite att jämföra med alltså. Var är det hårdast träning?

– Serbiska ligan kallas världens hårdaste, men i Tyskland var det å andra sidan hårt hela tiden, säger Christopher. Flera tusen meter simning och tung styrketräning varje dag. I Australien ligger fokus mer på ett snyggt spel och individuella prestationer, medan spelare från forna Jugoslavien har bättre koll på det systematiska och taktiska, själva spelupplägget.

Det finns en anledning till att man fortfarande, många år efter att landet delats upp i flera länder, pratar om ”den jugoslaviska skolan”.

Vattenpolo nämns ibland som världens tuffaste sport, ligger det något i det?

– Det är extremt fysiskt. Det är inte lätt att trampa vatten i en timme, för någon, och samtidigt är det en mycket tuffare kontaktsport än de flesta förstår. Du måste kunna hävda dig i vattnet.

Hur är det med träningsmängden?

– I Serbien tränade vi två till tre timmar på förmiddagen och lika länge på eftermiddagen. I Australien är det en semiprofessionell liga, vilket gjorde att jag jobbade några dagar i veckan och tränade på kvällarna.

Hur långt simmar du om dagen?

– Under försäsong är det flera tusen meter om dagen medan fokus ligger mer på explosiv styrka under pågående säsong.

Hur ser styrkeupplägget ut?

– Bänkpress, benböj och mycket träning med den egna kroppsvikten som motstånd. Jag har personligen alltid intresserat mig för olympiska lyft, det har hjälpt mig.

Matchsituationen är tuff. En center släpper man aldrig – centern håller sig alltid nära målet och brottas konstant med en försvarare. Det är nära maxpuls hela tiden. Christoffer själv spelar kant eller skytt – tänk handboll, där anfallet byggs upp som en solfjäder, och där varje position har ett nummer från ett till sex där centern är nummer sex.

Vilken roll kommer du, med all din erfarenhet, att ta i ditt nya lag i Holland?

– Jag kommer att lyssna mycket i början. Jag vill ju bidra med så mycket som möjligt samtidigt som jag söker mig dit eftersom laget har höga ambitioner.

Christopher vet så klart när och hur han presterar bäst, vilken träning som funkar bäst för honom.

– Jag har tränat under dålig ledning tidigare och haft synpunkter på tränarens ansvar. Bara tungt och långt funkar inte, det måste vara mer genomtänkt.

Hur är då en vattenpolospelare byggd och tränad, för att klara av världens hårdaste sport?

– Vattenpolospelare är väldigt allround. Stark, uthållig och tuff. Vi skulle inte göra bort oss på en elitsimträning och inte heller på en rugby- eller en handbollsplan. Det finns specifika tekniker, absolut, men fysiskt står vi oss mycket väl oavsett sport. Jag vågar påstå att det är få elitidrottare som skulle kunna imponera mig med sin träning och samtidigt tror jag att ännu färre av dem skulle kunna klara tio minuter i min värld.

Fotnot: Serbien vann över Kroatien med 11-7 i OS-finalen. 

Text: Tomas Borgå
Bild: John Sandlund

×

Kommentering är stängd.