Det är således inte särskilt imponerande att träna en massa utan att ha en långsiktig plan.

Tränar svenska killar för lite?

Det är således inte särskilt imponerande att träna en massa utan att ha en långsiktig plan.

Inte alltför sällan kastas ovanstående ut, just som ett påstående, lite slentrianmässigt och sällan välgrundat. Vilket underlag och vilka data bygger uttalandet på? Vad är det som det tränas för lite av? Kondition, uthållighet, snabbhet, styrka, rörlighet, koordination eller teknik? Vem är det som tränar för lite? 12-åriga, 18-åriga eller 22-åriga killar? Följdfrågorna är många och motfrågorna växer. Tränar exempelvis alla svenska tjejer tillräckligt av allt?

Nej, påståendet tycks vara en väldigt grov generalisering. Frågan är enkel men svaret betydligt mer komplext. Kanske är det ett försök till en snabb förklaringsmodell till varför svensk herrsimning på seniornivå i ett internationellt perspektiv står sig sämre än damsimning just nu. Men utifrån att svensk simning just nu har fler framgångsrika damer i ett internationellt perspektiv dra slutsatsen att det motsatta könet tränar för lite är vanskligt. Åtminstone rymmer det väldigt lite logik. Bortsett från några få toppar av yppersta världsklass är resultatnivån i en internationell jämförelse ungefär lika för herrar och damer på seniornivå.  På ungdoms- och juniorsidan är det just nu lite övervikt för pojkarna. Men återigen – det betyder per automatik inte att killarna tränar mer.

Det vi vet är att utvecklingskurvorna på allt för många svenska simmare avtar eller i stannar av mellan 17-20 års ålder, det gäller både herrar och damer. Det vi också vet är att det finns ett samband mellan träningstid och prestation. Inom träningsläran finns ett antal viktiga principer. Två av dem är progression och kontinuitet.

De flesta simmare strävar efter en kontinuerlig utveckling av sina prestationer. För att det ska vara möjligt krävs en ökning av träningsbelastning, annars är risken stor att prestationsutvecklingen stagnerar. Progression i belastning kan vara ökat antal träningstimmar, mer simmeter, högre träningsintensitet, tyngre styrketräning – eller en kombination av flera faktorer. En nyckel till framgång är alltså att identifiera faktorer som är avgörande för prestationen, säkerställa och optimera progression i dessa över tid. För snabb progression kan antingen leda till väldigt snabb utveckling, för att sedan plana ut, eller till direkt överbelastning. Det är således inte särskilt imponerande att träna en massa utan att ha en långsiktig plan.

En annan viktig träningsprincip är kontinuitetsprincipen. För utveckling över tid kräver kontinuitet och simning är en året-runt aktivet. Det finns egentligen ingen anledning till långa uppehåll i träningen, däremot av variation. Kontinuitet i träningen ökar också möjligheterna till tillräckligt med träning över tid. Att som förening erbjuda träning året runt säkerställer kontinuiteten. Ett lysande exempel på det är SK Triton som erbjöd öppen träning för alla sina simmare under hela sommaren. Tala om att ge försprång i att samla träningstimmar!

Genom att följa svensk simnings Simlinje från början säkerställs rätt träning i tillräcklig mängd i varje utvecklingsstadium, men även den viktiga progressionen i träningsbelastning och kontinuitet i träningen. Simmare och tränare bör ha koll på Simlinjen och vad den anger i träningsbelastning för olika åldrar, framförallt från högstadiet och uppåt. Innan det är en stor mångfald av idrotter lika viktigt som stor mängd simträning. Alla inom svensk simning – simmare, tränare, föreningar, distrikt och Simförbundet centralt – är ansvariga för att progression och kontinuitet säkerställs, oavsett om det gäller träning för tjejer eller killar.

Henrik Forsberg, Sportchef, Simförbundet

×

Kommentering är stängd.