Egentligen är ingen förvånad: nu har hon skördat de olympiska medaljer som hon förtjänat så enormt mycket. Här berättar Sarah Sjöström vilket spel simmarna kör när kamerorna stängs av, varför hon äntligen vann olympiska medaljer och vad hon tänkte när hon var 25 meter från guldet.

Stor, större, Sarah

Egentligen är ingen förvånad: nu har hon skördat de olympiska medaljer som hon förtjänat så enormt mycket. Här berättar Sarah Sjöström vilket spel simmarna kör när kamerorna stängs av, varför hon äntligen vann olympiska medaljer och vad hon tänkte när hon var 25 meter från guldet.

SARAH I SIFFROR

1993. Föddes tisdagen den 17 augusti i Stockholm
182. Längd i centimeter.
47. Antal medaljer från OS, VM och EM.
24,43. Världsrekordtiden på 50 meter fjäril.
55,48. Världsrekordtiden på 100 meter fjäril.
3. Antal OS-medaljer.

Det är bevisligen svårt att skildra Sarah Sjöströms storhet. TV:s reportrar ramlar jämt tillbaka på sportklyschan ”hur känns det”. Vanligtvis surmulna sportkolumnister är hänförda och letar plötsligt fram sina pampigaste formuleringar. Morgonsoffornas programledare kämpar tappert i livesändningarna för att summera hennes bedrifter som simidrottare. Förståeligt, för hur tusan beskriver man det som Sarah Sjöström gjort? Trippel olympisk medaljör. Första kvinnan att ta en olympisk guldmedalj i den svenska historien. Dokumenterat snabbast i världen på 100 meter fjäril och absolut överlägsen på distansen. Hennes meritlista är helt enkelt längre än din vänlista på Facebook.
När svenskarna stängde av väckarklockan under måndagsmorgonen den 8 augusti kunde de läsa pushnotisen ”OS-guld till Sarah Sjöström”. Hennes tränare Carl Jenner summerade guldloppet väldigt väl:
– Hon vinner inte bara, hon krossar världsrekordet. Det var bara en tjej på banan från start till mål. Detta är något vi jobbat på i tio års tid. I London hade vi bra förutsättningar och allting, men allt förstördes av hennes sjukdom (halsfluss, reds anm). Sarah har slitit hårt. Olympiska medaljer är inget man delar ut. Det är något man vinner, sa Jenner till Viasat.
Sarah Sjöström fick kliva upp på prispallen sammanlagt tre gånger, för att ta emot tre medaljer i tre valörer. Den 17 augusti, passande nog på hennes födelsedag, så landade Sarah i Sverige och togs emot som den olympiska drottning hon är.
Hej Sarah! Nu har du hunnit vara hemma i Stockholm ett par veckor, vad gör du just nu?
– Det har varit mycket teveprogram och överraskningar sedan jag kom hem.
Vad känner du när du tittar tillbaka på medaljloppen?
– Självklart är jag mest nöjd med 100 meter fjäril, där jag ju slog världsrekord och vann. Men även 200 fritt var jag snabbare än någonsin och fick silver efter Katie Ledecky. Hon vann ju flest guldmedaljer under OS och var överlägsen, men jag var den enda som gav henne en utmaning – jag trodde faktiskt jag skulle vara längre ifrån henne! 200 fritt är ingen distans jag gillar heller och tvekade många gånger om jag verkligen skulle simma den. 200 fritt låg så dumt till i programmet, men jag är väldigt stolt över att ha gjort mitt snabbaste lopp någonsin i OS.
Du har varit en guldfavorit med extremt stora förväntningar. Så vad pågick i huvudet innan du ställde dig på startpallen för 100 meter fjäril?
– Jag minns hur väldigt gärna jag ville vinna, jag har varit så nära världsrekordet hela säsongen, jag är i bra form, känslan var bra, jag hade så mycket vilja. När jag stod på pallen visste jag inte om jag skulle kunna hantera pressen eller inte. Och det var så många som ville slå mig…
Fanns det någon punkt under loppet där du insåg ”jäklar, jag tar ju det här”?
– Det var en sjuk känsla sista 25. Jag såg lite i ögonvrån att jag ledde ganska stort och vet ”det här FÅR jag inte sumpa nu”, jag hade ju lika gärna kunnat knalldö. Så det var bara att försöka hålla fokus.
När kände du den största euforin?
– När jag tittade upp på min familj efter jag gått i mål på 100 meter fjäril.
Vad var egentligen svårast med OS?
– Att hantera alla känslor, viljor och pressen inför finalen i 100 meter fjäril.
Det sägs att din förmåga att fokusera är vad som gör dig unik. Så, hur gör du?
– Du kan ha mycket tankar på land, men när du väl är i vattnet måste tankarna stanna på land. Jag vet att jag har tränat mycket för detta, och måste låta allt gå av sig själv – det är lätt att få en låsning om huvudets tankar följer med ner i vattnet. Du måste komma ihåg att du simmat miljoner meter i bassängen och att du vet hur man ska simma. Pressen är enorm inför stora mästerskap och det är viktigt att komma ihåg alla gånger som gått bra.
Apropå press – hur hanterar du pressen från media?
– Jag har gjort det här länge nu, så själva intervjuerna går på rutin. Många journalister tror nog att jag ska sätta mig på en stol efter att jag gått förbi den mixade zonen. Men det tar en, två timmar innan jag ens är ute från arenan. Jag ska bada av och simma någon tusing, ta av dräkten, ibland väntar dopingkontroller, isbad, massage, mat, sedan ska du att återhämta dig mentalt, hinna sova en stund… Det är verkligen en process, men att ladda om inför nästa lopp har blivit allt lättare med åren. Så ett tips är att våga tävla, jag brukar också köra andra grenar under säsongen. Exempelvis ryggsim och 400 fritt, vilket inte är distanser jag simmar på de större mästerskapen.
Det här var ditt tredje OS – hur tyckte du arrangemanget var jämfört med tidigare spel?
– För min del kändes OS ganska kaosartat. Jag lyckades hålla mig lugn även om vissa saker inte fungerade hundraprocentigt. Arrangemanget var ibland rörigt, maten var inte bra, ibland saknades vatten i duscharna… Småsaker kan bli irriterande, men jag fick hålla fokus och komma ihåg att jag tränat bra.
Hur såg en vanlig dag ut i OS-byn?
– Jag delade lägenhet med Michelle och Jennie. Efter vi käkat frukost försökte vi ta det lugnt på förmiddagen och sova. Vi gick till simhallen vid elva och simmade varje dag, men våra lopp gick sent. Mycket kaffe blev det… När vi hade tid att ta det lite chill blev det andra idrotter på teve. Spelet bakom kulisserna var en Yatzyturneringen. Jag vann inte, men fick high score under samma runda!
När blev du som mest star-struck?
– När jag stod på balkongen och såg tennisspelaren Novak Djokovic träna nedanför. Att se Usain Bolt var också coolt!
Nu är du hemma med tre olympiska medaljer i tre valörer. Hur kommer det sig att du äntligen fick utdelning?
– Jag har inte ändrat något, men blivit bättre på saker. Till exempel att lära känna mig själv och veta när jag behöver vila, snarare än att köra på hela tiden. Jag tillåter också mig själv att ha dåliga dagar med dåliga tider i vattnet. Om jag känner mig tung i vattnet vet jag att detta är passet som ger mest, när jag simmar långsammare ger det mer än dagarna då det känns lätt. Jag har också blivit bättre på att värma upp bra innan simpasset, och rörlighetsträning. Jag har också blivit bättre på att ta behandlingar mellan träningspassen, vilket gör att jag orkar mer och återhämtar mig snabbare. Vem som helst kan träna hårt men de andra bitarna är svåra, exempelvis att lära dig vilken kost och återhämtning du behöver. Du kan träna skithårt i vattnet men ändå aldrig bli bäst i världen.
Vad är planen nu?
– Från och med april hade jag ett mediastopp, det blev för mycket jobb. Då tackade jag nej till jättemånga förfrågningar och event, även roliga sådana, för att kunna ha hundraprocentigt fokus på OS. Nu äntligen så kan jag tacka ja och göra roliga grejer! Jag tar en mental time out från att vara bäst i världen. Just nu tränar jag när lusten faller sig på, för att må bra, för att ha kul. När vintern börjar närma sig är det dags att träna hårt igen i bassängen – för jag ska vara med på många fler olympiska spel.

Text: Josefin Strang
Bild: Bildbyrån

×

Kommentering är stängd.