Oscar Ekström är en målmedveten 18-åring. Sedan fyra år tillbaka har han satsat helhjärtat på simningen och nu börjar satsningen bära frukt. Nästa mål är att ta sig till VM i Barcelona i sommar – och planen är att bli bäst i världen.

Oscar Ekström – med sikte på världstoppen

Oscar Ekström är en målmedveten 18-åring. Sedan fyra år tillbaka har han satsat helhjärtat på simningen och nu börjar satsningen bära frukt. Nästa mål är att ta sig till VM i Barcelona i sommar – och planen är att bli bäst i världen.

Fakta Oscar Ekström

Bor: i Linköping
Ålder: 18 (fyller 19 i september)
Familj: Pappa Tomas, mamma Anette, halvbror Johan, halvsyster Madeleine och flickvännen Fanny
Gör: Simmar och pluggar till rörmokare
Kuriosa: Är mycket intresserad av jakt

Det är fredagen den sjätte juli 2012. En hel förmiddag av förväntan har passerat och Oscar Ekström är uppvärmd och insimmad. Han står i landslagsmundering, vevar med armarna och hoppar lite på stället. Trots att han är redo och taggad är han lite kallsvettig. Och nervös, så han fortsätter att veva med armarna och hoppa på stället, han vill inte vara kall och stel när startsignalen går. Oscar sätter sig på en stol och stänger av musiken som han har haft i öronen. Försöker slappna av. En del av nervositeten försvinner sakta. Det är dags för inmarsch. Tillsammans med sju andra simmare går han in och ställer sig framför startpall nummer tre. En efter en blir finalisterna presenterade och Oscar hör stödet från svenskarna på läktaren. Det är ett bra tryck i arenan och bara sekunder senare är han i vattnet i EJM-final i Antwerpen på 100 meter fritt.

Oscar Ekström är 18 år och tränar i Linköping. Simningen har alltid varit en del av Oscars liv men den egentliga satsningen på sporten kom först när han var 14-15 år.
– Jag märkte att jag blev bättre och då ville jag satsa. Nu tränar jag för att bli bäst, berättar Oscar allvarligt.

Att träna för att bli bäst innebär runt tolv träningspass i veckan. Simträningen är i fokus och utöver det blir det tre gympass för att stärka kroppen ytterligare.
Med så mycket träning, blir det inte svårt att hinna med skolan då?
– Nej, alltså jag är ju borta mycket eftersom det är tävlingar och träningsläger så jag missar ju en del, men jag går fyra år i gymnasiet istället för tre så att jag ska kunna satsa på simningen, säger Oscar.

Förutom att läsa till rörmokare och träna så spenderar Oscar den fritid han har med flickvännen eller kompisar. Att träningen ibland kommer före fritiden är snarare ett val än en konsekvens, menar Oscar.
– Det är klart man får ge upp saker men det är sådant man har valt själv, simning är mer som en livsstil liksom. Det är så klart jobbigt ibland men jag är inte själv i detta. Man har alla kompisar i simningen, som peppar varandra och sprider positiv energi. Sedan tänker man också på sina mål, vad man vill uppnå med all träning, berättar Oscar eftertänksamt.
Tillbaka till EJM i Antwerpen. Gårdagens försök och semifinaler är bara ett vagt minne och Oscar har en ledig förmiddag. Han och rumskompisen Mats spenderar tiden med att vila och kolla på någon serie på hotellrummet, innan Oscar käkar och sätter sig på bussen från hotellet till arenan. De som inte ska simma final brukar åka in senare, så bussen är inte lika fullpackad som den brukar vara. Oscar är riktigt nervös, hela kroppen skakar. Han känner hur pulsen går upp och hjärtat slår snabbare. En kvarts bussresa tycks mycket längre. Trots att Oscar är redo känns det som om finalen kan gå hur som helst. De första fem minuterna struntar han i att göra något åt nervositeten. Sedan får det vara nog, han sätter på lugnare musik i lurarna och försöker slappna av resten av resan in till arenan.

Oscar gillar att vara lite nervös inför tävling. Han tycker om rysningarna i kroppen och tycker att känslan inför tävling är lättare om han är lite nervös.
– Samma dag som jag ska tävla brukar jag ladda med musik och vara lite för mig själv. Om det inte är lagkapp så tycker jag att det är skönt att slippa vara social och bara kunna fokusera på mig själv och det jag ska göra.

Drömmen med simningen stavas världsrekord och OS-guld, men Oscar framhåller att det än så länge får vara just en dröm. Mer realistiska mål med simningen handlar om OS-final.
– Om man verkligen vill bli bäst är det världsrekord som gäller men ett mer verkligt mål är nog att nå en OS-final, på 100 meter fritt så klart.

Hur ska du nå dina mål och drömmar?
– Jag behöver utveckla och höja nivån på träningen, kanske träna i ett annat land ett tag. Jag skulle gärna testa och se om det funkar. Sedan behöver jag så klart tävla mer internationellt, säger Oscar.

Oscar har nyligen blivit invald i SOK:s topp- och talangprogram, vilket innebär att SOK hjälper honom med satsningen på simningen. Han kommer framöver att få hjälp med träningsprogram och kostråd, något han ser fram emot.
– Kostråden kommer att vara väldigt viktiga för mig, tror jag. Jag vet inte riktigt om jag äter rätt eller tillräckligt mycket. Under hårda träningsperioder blir jag ofta sjuk och det kanske kan bero på min kost, så det ska bli skönt att få hjälp med det.

Vilka förebilder har du?
– Oj, hmm. Förutom mamma och pappa så är Anders Holmertz en, han har haft så många framgångar, och sedan Lasse Frölander. Jag har säkert fler men vi tar de här, det ser bäst ut så, säger Oscar och skrattar.

Inne i arenan i Antwerpen stiger ljudnivån från läktaren. Oscar känner det svenska stödet där han står på startpallen. Det känns bra att höra personer som stöttar och tror på honom. Sedan kopplar han bort omgivningen, tänker på vad han ska göra. Större delen av tankarna läggs på de första 50 metrarna. Han ska vara snabb iväg, men får inte hetsa iväg för mycket. Det ska gå fort utan att krafterna tar slut. Sedan ljuder startsignalen.

Första 50 känns bra, men i vändningen hinner han få skymten av de andra. Det känns som om han vänder sist av alla, men att han har alla krafter kvar. På tredje längden knappar han in, och känner det på sig. Den sista längden handlar bara om vilja, Oscar ger allt han har kvar. De sista metrarna är den enda tanken som cirkulerar att ”inte släppa förbi någon”, oavsett hur trött han är. Han sträcker sig så snabbt och våldsamt efter kaklet att han stukar ett finger i målgången. Det första Oscar gör sedan är att kolla scoreboarden. Han letar efter tiden och ser att han har klarat det svenska juniorrekordet. Sedan flyttar han blicken till vänster för att kolla placeringen och upptäcker att han har tagit ett brons.

– Jag blev så glad att jag inte kommer ihåg vad jag gjorde. Jag drog väl till med en segergest och skrek lite. Sedan hörde jag svenskarna på läktaren, när de skrek. Det var ett riktigt skönt ögonblick och mitt bästa minne från simningen, berättar Oscar och ler.

Oscars framgångar har precis börjat, tiden fram till sommaren handlar om träning och tävling, kryddat med lite träningsläger. Målet nu är att komma med till VM i Barcelona i sommar. Sedan ska Oscar från Linköping bli bäst. I världen.

Text: Sofia Kuylser
Foto: Henrik Witt

×

Kommentering är stängd.