”Det avgörande är ju innehållet i träningen, inte antalet tillfällen träningen utövas.”

Krönika: En onyanserad debatt

”Det avgörande är ju innehållet i träningen, inte antalet tillfällen träningen utövas.”

Med jämna mellanrum uppmärksammar massmedia problemen kring tidig elitsatsning och det faktum att barn tvingas träna hårt, och enligt vuxna träningsprinciper och normer, i för tidig ålder. Att inte låta barnen träna utifrån sina egna villkor utan utifrån en vuxenvärlds, gynnar inte heller vårt samhälle vad det gäller att få fram framgångsrika elitidrottare som vuxna, utan är helt förkastligt och har i väldigt få fall varit lyckosamma. Däremot uppstår ett problem när tidig elitsatsning för barn likställs med att det är av ondo att tidigt hålla på med mycket fysisk aktivitet och träna många gånger i veckan. Det stärks också av okunniga och dåligt förankrade uttalanden som ”Att träna samma sport tre gånger i veckan sliter på kroppen, kan ge skador och hindrar barnet att pröva olika idrotter” som vår idrottsminister vid ett tillfälle uttryckt.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut är de nordiska rekommendationerna för barn och unga minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Aktiviteterna bör vara såväl måttliga som hårda och så allsidiga som möjligt för att kondition, muskelstyrka, snabbhet och koordination ska utvecklas. Utifrån denna rekommendation ger det knappast skador eller sliter på kroppen att som 10-11-åring träna simning på ett allsidigt och sunt sätt 3-4 gånger i veckan samtidigt som de håller på med ytterligare några idrotter under veckan. Det avgörande är ju innehållet i träningen, inte antalet tillfällen träningen utövas.

Alla som någon gång haft intensivsimskolor vet dessutom att det ur ett inlärningsperspektiv är bäst att erbjuda inlärning och fysisk aktivitet frekvent. Så låt simskolebarnen exponeras för vatten betydligt oftare. Det skulle förmodligen generera en betydligt större och snabbare genomströmning i våra simskolor. Ur det perspektivet är ett träningstillfälle i veckan inte att föredra.
Riksidrottsförbundet har som utgångspunkt att all barnidrott ska utgå från ett barnrättsperspektiv vilket innebär att barnets bästa ska sättas i första rummet, att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Det förefaller åtminstone för mig vara en självklarhet. Att verksamhet för barn ska utgå från barns villkor är väl i ett demokratiskt samhälle lika självklart som att all idrottsverksamhet ska utgå ifrån den enskilde individens villkor. Men det är väl inte samma sak som att det i en idrottsgrupp, oavsett om den är till för barn eller vuxna, ska finnas vissa riktlinjer och normer att följa?

Ur såväl ett hälso- och elitperspektiv bör så många barn som möjligt hålla på med så mycket fysisk aktivitet som möjligt så tidigt som möjligt. Utifrån det skulle Sverige få ett stort urval till framtida elitidrottare, samtidigt som alla som inte kommer hålla på med elitidrott eller idrott överhuvudtaget skulle få välinvesterade timmar till sitt framtida ”hälsokonto”.

Ett av de viktigaste uppdragen för alla tränare, oavsett om det gäller simskola, crawlskola, en simiadengrupp eller en elitgrupp är att göra verksamheten så intressant, spännande och inspirerande att de barnen av fri vilja och med glädje kommer tillbaka imorgon. Detta är ödesfrågan för svensk simning!

Använd nu sommaren till att erbjuda era aktiva, oavsett ålder, en massa fysisk och inspirerande aktivitet, både simspecifik och generell. Det är en investering oavsett hur framtiden kommer att te sig.

Glad sommar!

×

Kommentering är stängd.