När elittränade kroppar når perfektion kan huvudet avgöra om du hamnar på prispallen eller inte. Idrottspsykologen och lektorn i idrott Göran Kenttä förklarar hur viktigt det är att ha huvud och kropp i harmoni, både under träning och tävling.

Förbättrad fokus

När elittränade kroppar når perfektion kan huvudet avgöra om du hamnar på prispallen eller inte. Idrottspsykologen och lektorn i idrott Göran Kenttä förklarar hur viktigt det är att ha huvud och kropp i harmoni, både under träning och tävling.

KOM IGÅNG MED MENTAL TRÄNING

  1. Sätt upp mål för vad du vill åstadkomma reflektera över hur sambandet mellan tanke, känsla och beteende ser ut för dig i tävlingssituationen..
  2. Läs på! Reflektera över teori och praktik.
  3. Ta kontakt med någon som jobbar inom området. Utbildning är en viktig drivkraft för utveckling– och att man har ett eget tydligt mål.
  4. Påbörja varje träningspass med att checka in i kroppen, var medveten om att din närvaro styr kvaliteten i allt det du gör.
  5. När du tränar – var närvarande i din kropp och notera var du har din uppmärksamhet. Gör dig själv medveten om hur du tänker under en träning. Låt inte vardagens ”måsten” komma in i huvudet och störa din träning.

Har du drömt om att få praktisera på jobbet i proffsens värld?
Okej, då välkomnar vi dig till en uppvärmd OS-bassäng. Det är final på 100 meter fjärilsim, luften är torr, stämningen elektrisk och i potten ligger de ädlaste medaljerna du kan erövra. Nervositeten i kroppen gör att du är extra långsam i starten, och att du sedan har svårt att plocka placeringar. Du måste få in flytet i simningen – och det snabbt.

Låter det tilltalande och flärdfullt? Nja. Inte om tankarna tar över och du inte lyckas fokusera på uppgiften. Om du inte är trygg i situationen är risken stor att den automatiserade rörelsen som kan utföras i sömnen plötsligt blir närmast omöjlig att utföra. Göran Kenttä, lektor i idrott och med en doktorsexamen i psykologi med inriktning idrottspsykologi, vet mer om detta kritiska skede.
– Det finns nog ingen elitidrottare som aldrig blir nervös. Att det pirrar i magen är fullt naturligt, och egentligen ganska positivt. Det viktigaste är hur man förhåller sig till nervositeten, påpekar han.

Som elitsimmare är det dessutom viktigt att inte ödsla så mycket energi på att fokusera på mindre lyckade prestationer.
– Det finns alltid tid att tänka – inför start, under lopp, efter avslutat lopp… Många drar kanske en parallell mellan mental träning och skidskytte, där man ”ska sätta det sista skottet”. Men även i simbassängerna finns ett tydligt samspel. Man simmar inte tekniskt på sin bästa nivå om man inte är i harmoni mellan tankar, känslor och beteende, säger Göran.

I rollen som ansvarig för Riksidrottsförbundets kompetensområde idrottspsykologi har samarbetet med simsporten fördjupats. Sedan många år har Göran Kenttä blivit inbjuden till olika simkonferenser och föreläst om träning, återhämtning och idrottspsykologi.
– Jag reser med landslaget som ”idrottspsykologisk stödfunktion”, senast i samband med EM i Tyskland och VM i Doha. Min roll har varit att stötta idrottarna individuellt och så att de fungerar bra i gruppen och stöttar varandra på bästa sätt. Jag tillför helt enkelt det psykologiska perspektivet inför deras tävlingar.

Hur menar du?
– Konkret handlar det om att vara närvarande i det man gör. Det gäller att skapa bästa möjliga fokus på sitt genomförande och det man vill åstadkomma. Det är mycket störningar och distraktioner, nervositet, media, krav och måsten. Det är med andra ord lätt att ta bort fokus från det man verkligen ska göra. Mitt jobb går ut på att se till att simmarna känner sig trygga och väl förberedda inför sin uppgift när de tävlar, säger Göran.

Allt sedan han började involvera sig i Nationellt Elitcentra har han drivits av ambitionen att skapa ett väl fungerade team som formas i en bra träningsmiljö.

Enligt Göran Kenttä är det viktigt att elitsimmarna känner att de har ett grundmurat stöd i en hård arbetsmiljö.
– En i gänget sa en gång: ”är det inte konstigt att man ska värderas utifrån något man gör i några minuter var fjärde år?”.
Det låter kämpigt?
– Ja, och media, idrottsjournalister och folket på sociala medier är blixtsnabba på att kommentera. Tänk dig att du är musiker som arbetar på Kungliga musikhögskolan och nyss har genomfört en konsert, och så hoppar en journalist upp och frågar hur det kändes att spela fel på den fjärde noten.

Hur förhåller sig svenska simmare gentemot mental träning i förhållande till elitsimmare i andra länder?
– Vi har kommit långt. Sportchefen Henrik Forsberg har tillsammans med förbundskaptenen Ulrika Sandmark varit mån om att lyfta in mental träning och att alla stödfunktioner ska finnas på plats.
– Svenska simmare får en allt större förståelse för tanke, känsla och beteende. Ju tuffare konkurrensen är, och ju mer vältränade folk är, så är det mest avgörande hur man kan hantera psyket.

I Göran Kenttäs kompetensprofil ingår bland annat ”Överträning och återhämtning” – och han har även gett ut en bok som handlar om att man måste träna smart för att undvika överträningssymptom.
– Den utmaningen kommer aldrig att försvinna inom elitidrotten, konstaterar Göran. När träningsbelastningen blir högre är det viktigt att träna på ett bra och smart sätt. Att återhämtningen fungerar och att man äter bra, sover bra och inte fyller livet med krav, måsten och stress. Den delen dyker alltid upp, att man inte blir för sjuk eller drar på sig överlastningsskador.

Du har sagt att minst tio procent av alla som motionerar riskerar att fastna i ett träningsberoende. Hur tyder man varningssignalen?
– Inom elitidrotten är träningsberoende knappast ett problem, det är snarare en förutsättning. Men det handlar om att hitta en bra balans i elitidrottens värld. För vanliga motionärer är det viktigt att vara vaksam. Det är dags att söka hjälp när träningen tar över ditt liv, när du blir inskränkt och mår dåligt av att inte kunna träna.

×

Kommentering är stängd.