Sarah Sjöström, Södertörns Simsällskap

Vid Europamästerskapen 2012 tog Sarah två guld, trots att hon bara deltog inledningsvis på mästerskapen – med full koncentration på OS i London. Väl i London blev det som bäst en fjärdeplats för den unga talangfulla simmerskan som har mycket ogjort i bassängerna – nu med sikte mot Rio 2016.

Årets manlige simmare

Stefan Nystrand, Spårvägen SF

Stefan avslutade sin internationella simkarriär med att delta i EM och OS 2012. Bäst lyckades han på EM i våras där han på 50 meter fritt noterades för en fin silvermedalj.

Årets kvinnliga juniorsimmare

Sarah Sjöström, Södertörns SS

Vid EM i våras simmade hon hem guld, vid OS i London blev det som bäst en fjärdeplats. Sarah har under året också slagit flera svenska rekord.

Årets manlige juniorsimmare

Johannes Skagius, Sundsvalls SS

Johannes tog tre SM-guld i november. Vid EJM simmade han till sig ett silver och ett brons.

Årets kvinnliga polospelare

Louise Hazell, Järfälla S

För hennes goda speluppfattning och styrka framför mål. Louise har trots sin unga ålder gjort otaliga mål i hårda situationer framför mål. Louise är även en mycket bra lagspelare som hela tiden stöttar sina lagkamrater.

Årets manlige polospelar

David Nilsson, Järfälla S

För hans säkra skytte och blixtrande simning. David har fått en nytändning i Järfälla och ställer till mycket besvär för motståndarna med sina kontringar, som oftast ger resultat.

Årets kvinnliga simhoppare

Anna Lindberg, Bofors SHK

Anna gjorde en fantastisk säsong med dubbla EMguld i Eindhoven på en och tre meter. Hon gjorde sitt femte OS och kom på tionde plats. Hon är den enda simhopperskan i världen som har gjort fem OS. Anna vann också vid GP-tävlingarna i Montreal.

Årets manlige simhoppare

Christofer Eskilsson, Malmö Kappsimningsklubb

Christofer gjorde en mycket bra säsong 2012 och kvalade in och tävlade i OS i London. Vid World Cup i februari blev han trea i försökstävlingen på tio metet och blev elva i finalen. Han slog världen med häpnad med sin hoppning i försökstävlingen. Christofer gjorde en bra säsong även i synchro tillsammans med Jesper Tolvers.

Årets masterssimmare

Leonard Bielicz, Göteborgs Sim

Tre guld och ett silver på Masters-VM i Italien, i en av de tuffaste åldersklasserna – plus en massa andra fina insatser under året i Masters-sammanhang.

Årets simidrottstränare

Carl Jenner, Södertörns Simsällskap

Tränaren bakom Södertörns Simsällskap och europamästarinnan Sarah Sjöström. Sarah placerade sig på dubbla andraplatser på världsrankingen och tog två EM-guld 2012.

Årets funktionär

Thomas Röhss, Järfälla Simsällskap

I år har juryn fastnat för en funktionär i konstsimmets värld. Thomas Röhss från Järfälla Simsällskap var med och dömde vid EM 2012 men också andra internationella tävlingar. Har varit med och tekniskt implementerat internationellt datastöd för poängberäkning i svenskt konstsim. LEN-utbildad. Rutinerad tävlingsledare, senast vid USM i Stockholm. Ingår i konstsimsutskottet från och med 2013 med ansvar för nationell tävlingsverksamhet och domarfrågor.

Foto. Bildbyrån

Men drömmar eller visioner kan slå in. Mycket är möjligt, bara den totala hängivenheten finns där. En vision är en uppnåelig dröm som man kan arbeta utefter och skapande av vägen dit innehåller allt från lättare till riktigt tuffa mål som delmål. Tiden går fort, det är 3,5 år till Rio och 7,5 år till nästa OS. Det finns många simmare i Sverige som har en dröm om att vara med och prestera på ett OS, för vissa är det en klar och tydlig målsättning.

Jag har i mitt uppdrag som sportchef visioner som driver mig i det vardagliga arbetet och som skapar både kortsiktiga och långsiktiga mål. Ett mål är att vara med och arbeta och skapa förutsättningar för att Sverige åter ska erövra simmedaljer på OS. Men det räcker förstås inte med att jag har drömmar. De kommer aldrig uppnås utan duktiga simmare och tränare som är beredda att göra jobbet. Vår uppgift i ledningsteamet är att skapa rätt förutsättningar för att kunna göra det möjligt.

Det är många bra saker på gång i svensk simning. Jag upplever att den svenska tränarkåren börjar samla sig. Att vi alla drar i samma riktning är en förutsättning för att vi tillsammans ska kunna lyckas. Året inleddes för den nya landslagsorganisationen, landslagsimmare och medbjudna hemmatränare med ett bra avstampsläger på Teneriffa. Det var väldigt mycket positiv energi som följde med hem till Sverige. Samtidigt genomfördes tre simsättslä- ger i Sverige för drygt 50 simmare i åldern 15-20 år. Verksamheten på vårt Nationella Elitcenter på Eriksdalsbadet har nu också rullat igång.

8 anledningar till att svensk simning kommer stärkas de kommande åren:

• En bra organisation och struktur för att utveckla svensk elitsimning. Den kan hela tiden förfinas, men nu finns det goda ramar och förutsättningar.
• Vi har ett fokus på långsiktighet och utveckling. • Ett nationellt elitcentrum med massa samlad erfarenhet av internationell toppsimning via Carl Jenner och Andrei Vorontsov är igång.
• Ulrika Sandmark som förbundskapten ger simmarsverige styrka genom ordning och reda och lyhördhet.
• Det finns en rad talangfulla simmare som vill göra jobbet.
• En prestigelöshet och början till en enad tränarkår där fokus är att utveckla simmare och inte egon. Simtränarföreningen är ett viktigt led i detta. Många tränare som vill vara med och bygga och är intresserade av att utvecklas, och hängivna elitcoacher som är lika beredda att göra jobbet som simmarna. Det är en för- utsättning.
• Alla utvecklingsmiljöer i landet är utveck- lingsbara. Många föreningar i landet satsar på utveckling i form av ungdomstränare och inser vikten av hög kompetens där. Det är viktigt att deras arbete uppskattas och avlönas därefter, det är här arbetet för att få fram Sveriges fram- tida världssimmare görs.

Våga drömma, oavsett vilken nivå du befinner dig på. Ta ut den riktning som leder mot dina drömmar och sätt upp mål – då kommer sannolikheten att du uppnår dem att öka.

Text: Henrik Forsberg, Sportchef Simförbundet
Foto: Andreas Lönngren

Jörgen och Fabbe känns som ett gift par – de fyller i varandras meningar. De har dessutom nära till skratt och framför kameran spexar de gärna lite extra. När det kommer till själva träningen är de däremot mer seriösa.
Det verkar som att ni har hittat varandra?
– Det känns väldigt bra. Vi tar det här seriöst, det är inte massa larv utan vi vill göra det här på riktigt, berättar Jörgen och lägger till:
– Och det har varit skitkul
Fabbe skrattar, tittar menande på Jörgen och tillägger:
– Ja, jag har skrattat mycket när du har varit under vattnet.
Kändishoppet, alltså programidén, bygger på programmet Stars in Danger och kommer från Tyskland. Den svenska versionen består av åtta kändisar som tävlar mot varandra under ledning av rutinerade simhoppare och bedöms av riktiga simhoppsdomare. Tv-formatet har sålts till ytterligare fem länder, bland annat den stora kanalen Fox i USA.

Vad tycker du om att hoppa simhopp, Jörgen?
– Det är jättekul, men jag trodde inte att det skulle vara så svårt att hoppa nära svikten, det är det som är svårast, man hoppar för långt. Jag har bra spänst men kan inte utnyttja det för att jag inte har svikttekniken, jag ramlar så mycket framåt att jag får rivsår från svikten. Det är frustrerande, jag drömmer om den där jäkla svikten, berättar Jörgen och Fabbe flikar in:
– Fast något jag är sjukt imponerad över är hur din stil har blivit bättre. I början var benen krokiga, det är de inte längre. Kommer du ihåg hur du alltid landade med guard när vi tränade volt förr?
– Haha, ja det kom som en reflex, jag blundar när jag snurrar och när jag har snurrat ett varv så kom vattnet plötslig. Då åkte guarden upp, berättar Jörgen och skrattar.

Vad är strategin för att vinna det här?
– Jag vet inte riktigt om man kan ha någon annan strategi än att försöka göra hoppen så bra som möjligt. Det gäller inte att prestera idag eller igår, utan när tävlingen går igång, säger Jörgen.
Det har blivit Jörgens tur att göra sitt första hopp och efter en kort intervju med Carin da Silva är han redo. Han ställer sig vid kanten på plattformen, fem meter upp i luften. Lamporna i ljusriggen flimrar till och signalerar till Jörgen att det är dags. Vid sidan sitter fem vitklädda domare redo att syna honom i minsta detalj.

Huruvida strategin fungerar eller inte ser vi i TV3 i vår med programstart den 12 mars.

Text: Sofia Kuylser
Foto: BildByrån

Ledstabiliserande muskulatur sitter alltid närmast leden i såväl rygg/bål som skuldra/axel, höft och naturligtvis alla övriga leder. De bidrar till det vi kallar för funktionell stabilitet, som är av största betydelse för att utföra en rörelse så optimalt som möjligt. Den funktionella stabiliteten kan påverka snabbhet, kraft, styrka, smidighet, rörlighet och den utgör i många fall även en skadeförebyggande faktor. Funktionell stabilitet ger att rätt muskler aktiveras i rätt ordning, i rätt
omfattning och i rätt ögonblick.

Den ideala positionen i vattnet kräver en god bålstabilitet. Bålstabilitet kan förklaras som bålens förmåga att vara ett stöd för armar och ben, så att de när de belastas kan arbeta i säkra och kraftproducerande lägen. Med en god bålstabilitet
kan armtag och bentag utföras med god rörelsekontroll och optimal teknik. De ger i sin tur en god rörelseekonomi som tillåter skulder-, axel- och höftmuskler att arbeta effektivt och producera mer kraft.

Hos en simmare utan tillräcklig bål och skulder/axelstabilitet kan vattenmotståndet tvinga axeln i ett dåligt läge, vilket leder till ineffektiv biomekanik och till skador. Sålunda skulle man kunna förklara den funktionella stabiliteten med att det är förmågan att hålla kroppens strukturer i det bästa läget, för de krav som ställs på dem. Med god stabilitet påverkas tekniken genom att
biomekaniken i simningen blir bättre och därmed även resultatet.

Även vid landträning är den funktionella stabiliteten viktig – den ger ett gott stöd för effektivt muskelarbete. Kontrollen av kroppen bygger på stabilitet och kontroll i varje led. På så sätt är handen beroende av en stabil handled, armbåge, skuldra, skulderblad och bål. Samma sak för benet från fot till knä, höft och bål. Om någon länk är svag uppstår en risk för oönskad rörelse, inte
minst vid trötthet i musklerna.

Bålens stabilitet är beroende av en god bäckenbottenmuskulatur, djupa ryggmuskler, diafragma och inte minst den tvärgående bukmuskeln, som heter tranversus abdominis, och ligger längst in av bukmusklerna. Denna muskel och hela bålstabiliteten kan tränas effektivt och ge mycket goda effekter i såväl start, streamline, simning och vändning.

Med god bålstabilitet kan du hålla kroppen rak i vattnet utan onödiga avvikelser i sidled. Tänk att du har en vajer mellan huvud och bäcken – det är runt denna du ska rotera kroppen, i frisim och ryggsim, för att få ut bästa möjliga effekt av dina arm och bentag. En simmare utan en god bålstabilitet tenderar att förlora sin position i vattnet genom att kroppen kränger i sidled, på land yttrar det sig genom att man i balans och styrkeövningar kompensera i sidled eller genom att till exempel skjuta upp rumpan i en armhävning. Varje kompensation innebär en felaktig belastning vilket i sin tur ger att du inte får ut det du tänkt av din övning. Kompensationer och felbelastningar ger också risk för skador. Med god funktionell stabilitet arbetar du med större effektivitet och med mindre risk för skador.

Armhävningar på podium

Stabilisering bål, höft och axel

• Stå med båda händerna på ett podium/en låda.
• Utför armhävningar åt båda hållen – med en hand kvar på podiet.
• Håll en rak position genom hela övningen. Dra in naveln (stabiliserar bålen) och tappa inte ner eller skjut upp rumpan. Håll kroppen rak, alltså.

Utfall

Stabilisering bål, höft och axel

• Stå med båda händerna på ett podium/en låda.
• Utför armhävningar åt båda hållen – med en hand kvar på podiet.
• Håll en rak position genom hela övningen. Dra in naveln (stabiliserar bålen) och tappa inte ner eller skjut upp rumpan. Håll kroppen rak, alltså.

Bål på boll

Stabilisering för bål och axel

• Stå med fötterna på en pilatesboll, i armhävningsposition.
• Dra bollen mot dig med fötterna, så nära du kan. Rulla tillbaka långsamt, dra in naveln hela tiden.
• Stå kvar i utsträckt läge cirka 10 sekunder och håll en rak position innan du repeterar övningen.

Plankan

En klassisk stabiliseringsövning

• Stöd på händer (alternativt på underarmar och armbågar).
• Håll kroppen i rakt läge utan att tappa eller skjuta upp höften.
• Lyft växelvis höger och vänster ben, håll kroppen rak hela tiden.

Bålrotation

Stabilisering för bål, höft och axel

• Utgå från armhävningsposition – något bredare mellan fötterna. Stabilisera bålen genom att hela tiden dra in naveln.
• Rotera bålen genom att först föra ena armen under kroppen (under armhålan). Rotera sedan samma arm upp mot taket.
• Håll stödarmen rak och upprepa rotationen 8-10 gånger innan du byter sida.
• Övningen kan även göras från knästående.

Utfall x 5

I olika vinklar (med eller utan vikt)

• 45 grader framåt (se bild)
• Rakt fram
• Rakt åt sidan
• Bakåt 45 grader
• Rakt bakåt

Text: Susanne Brokop
Foto: Sandra Johnson & Linda Andrén
Modell: Johnny Cage

Sprintintervaller står på schemat – cirka 15 meter fullt ös, sen simma lugnt resten av längden. Och igen. På kanten går Andrei Vorontsov och Carl Jenner omlott. En med lugna fötter, en med pigga ben. De kompletterar varandra. I vattnet finns ett antal landslagssimmare samt alla tränande i NEC – Nationellt Elitcentra.
–  Vi har nyss startat, för en månad sedan ungefär, berättar Carl Jenner. Hans brittiska ursprung hörs i hans brytning,
– Vi åkte till Teneriffa den 6 januari, det var lite av en kick-off. Vi var 18 simmare som åkte ner, alla från NEC och hela landslaget, fortsätter Carl, fortfarande med ett vakande öga på simmarna i vattnet.

Hur många simmare är med i NEC?
– Fyra stycken. Simon Sjödin, Jesper Jonsson, Sarah Sjöström och Mattias Karlsson. Och just nu har vi fyra gästsimmare här.
Och till hösten utökas programmet?
– Absolut, till hösten hoppas vi på att ha åtta platser inom NEC.

Det är träning måndag till lördag som gäller inom NEC. Första passet börjar klockan 8 på morgonen och veckans tio simpass kompletteras med fyra landpass. Mellan passen går simmarna till skola eller jobb för att sedan ses igen på eftermiddagen för pass två. Det är hårda träningsdagar, men Carl och Andrei har koll på sina adepter.

Carl Jenner började som tränare i England redan 1985. Där var han kvar till 1990 då han, efter en kort vistelse i Australien, kom till Sverige. Efter studier i svenska samt på Bosön blev han tränare för Södertörns SS. Det var där han först kom i kontakt med Sarah Sjöström, som nu är en del av NEC.
– Jag har tränat Sarah i många år, sedan 2006, berättar Carl.

Och det får han fortsätta med inom NEC, med ännu bättre förutsättningar. Träning på elitnivå tar tid och en stor del av arbetet ligger i att ge simmarna de bästa förutsättningarna för att synka träning med studier eller jobb. Sedan har man ju även tillgång till landslaget kompetens, en egen läkare med mera. När Aqua är på plats avslutas passet med laktattest, alltså att mjöksyranivåerna i blodet kontrolleras. Det kräver ett stick i fingret och rätt utrustning. Den som sköter klocka och rutnätet med resultatet av laktattestet på whiteboarden är tränaren Andrei Vorontsov.

Andrei kommer ursprungligen från Ryssland där han bland annat arbetat som förbundskapten 2009-2012.  Han har sedan 1970-talet erfarenhet av simträning på alla nivåer, av olika nationella system samt har även en doktorsexamen och är docent vid Russian State Academy of Physical Education. Andrei har författat ett antal vetenskapliga publikationer och böcker inom bland annat hydrodynamik i simning, simteknik, avancerade metoder för styrketräning i simning, och framgångsbegränsande faktorer i simning. Men istället för att prata med Andrei väljer Aqua att prata med en av de unga talangerna: Jesper Jonsson.

Jesper är en 20 år gammal fjäril- och frisimmare, från Växjö simsällskap, som nyligen lämnat hemstaden för att testa livet i Stockholm. Sedan fem veckor tränar han inom NEC och tycker, än så länge, att det känns helt rätt.
– Det känns bra! Det blir nya utmaningar så klart, vilket jag tycker är kul. Skulle det vara något vet jag att jag alltid är välkommen tillbaka hem, men just nu trivs jag jättebra i Stockholm, berättar Jesper.

Vilka är de största skillnaderna med att träna här istället för hemma i Växjö?
– Framförallt tillgången till långbana. Hemma har vi inga sådana, så det känns lite lyxigt. Gällande träningsupplägget är den största förändringen att jag simmar längre distanser nu mot innan, så det blir lite längre pass och mer simträning, helt enkelt.

Hur trivs du med dina nya tränare?
– Det funkar bra. Visst är det lite annorlunda, men vi har en bra dialog och kommer bra överens. De förstår mig och har bra koll på huvudmålen med träningen, så jag känner mig trygg.

Hur mycket tränar ni i veckan?
– Vi har tio simträningar i veckan, två timmar långa. Sedan tränar vi två pass med simhoppstränaren där fokus ligger på bålstabilitet och spänst, och två pass i gymmet med fokus på styrka. Totalt blir det 14 träningspass i veckan.

Vad ser du som din största styrka respektive svaghet?
– Min styrka är att jag är bra på att lägga upp mina lopp. Jag har lärt mig att inte bli stressad av tävlingsmomentet och de andra simmarna runtomkring. Min svaghet är för tillfället vändningarna, vilket vi har jobbat hårt med sedan jag kom till Stockholm.

Vad är nästa stora mål?
– I år är målsättningen att kvala in till och delta i Sommaruniversiaden. Det är en av världens största tävlingar, trots att den är relativt okänd i Sverige. Tävlingen arrangeras vartannat år, och i år kommer den hållas i Ryssland.
Vart ser du dig själv om tre år?
– Målet är helt klart – att ta mig till OS 2016 och att ha en plats säkrad i truppen som åker dit.

Text: Tomas Borgå
Foto: Petrus Iggström

Leonard Bielicz är född och uppvuxen i Polen och har en lång simkarriär bakom sig i hemlandet. Hans intresse för simning började när han var runt elva år, men då var det kanske inte direkt sporten i sig som lockade:
– Du vet hur det är i den åldern, man gillar att bada, säger Leo och skrattar.

Hur ser sporten ut när man blir masterssimmare?
– En sak är inte förändrad, man är fortfarande van vid att ställa krav på sig, men förr var det andra förväntningar och en annan miljö att tävla i. Om jag åker och tävlar någonstans idag så är tiden mer viktig än placeringen. Vinner jag så är det kul, men förlorar jag så är det ingen som kommer och skäller eller är missnöjd, utan då är det bara jag som är missnöjd, menar Leo.

Hur ser du på masterssimningen i Sverige?
– Det är en väldigt positiv utveckling tycker jag. Det är fler och fler som vill börja och bara i Göteborg så dyker en del gamla simmare upp som vill börja på nytt.

Och Leonard Bielicz har rätt, masterssimning har ökat markant de senaste åren. 2006 fanns det 355 licensierade masterssimmare i Sverige, 2011 var antalet 950 stycken. Sedan 2011 har Masters SM även genomförts både för långbana och för kortbana, något som det inte har funnits underlag för tidigare. Mats J Larsson är mastersansvarig på Svenska Simförbundet och tror att ökningen bland annat har att göra med den allmänna hälsotrenden.
– Det är fler som tränar och har simningen som en sporre. Det kan handla om att man har gjort klassikern och vill ha nya utmaningar. Sedan är simningen även en del i triathlon som har blivit väldigt stort, berättar Mats.

Mats J Larsson pratar även mycket om den sociala biten, som går hand i hand med masterssimningen. Det är ofta en avgörande anledning till att många som börjar simma masters fortsätter.
– Jämfört med andra veteranidrotter som jag känner till så är det väldigt mycket mer socialt just inom masterssimningen. I samband med tävlingar är det ofta banketter eller fester och många hittar nog ett umgänge i simningen, berättar Mats.

Den sociala faktorn är definitivt något som har betytt mycket även för Leonard Bielicz.
– Det finns ingen resebyrå som säljer sådana resor som de man får uppleva som masterssimmare. Än så länge så har de som organiserat tävlingar gjort det på väldigt trevliga ställen. Man åker dit, träffar en massa gamla bekanta och får se en bit av världen. Det blir mycket ”wining and dining”, säger Leo med glimten i ögat.

Leonard Bielicz började simma masters när han var 47 år gammal. Han berättar att det var när hans gamla simmarpolare drog med honom på Europamästerskapen i Prag 1997 som han fastnade för simningen igen.
– Det var mitt i sommaren och det var en fin bassäng. Jag träffade många gamla simmare som jag kände sedan innan ifrån Sverige, Polen och andra länder. Det var inte själva simningen som gjorde att jag fortsatte utan allt det sociala som hörde till.
Masterssimningen rekryterar inte bara gamla simmare som fått en nytändning – även ”nyfrälsta” upptäcker masters.

Är det väldigt slutna kretsar i masters, känner du igen alla eller är det många nya ansikten?
– Det är det som är det sköna med masters, det är så blandat. De som är gamla simmare är flest såklart men det finns också många nya simfantaster som upptäckt simning. Det är roligt när de kommer fram och vill växla några ord, fråga om träning eller teknik, det tycker jag om, säger Leo.

Leo hoppas att masterssimningen ska fortsätta att växa och att fler ska upptäcka de positiva effekterna av simning som sport. Han framhåller att Svenska Simförbundets utmärkelse Årets masterssimmare kan vara något som startar en kedjereaktion.
– Att det finns en utmärkelse betyder mycket för simningen i Sverige och då kanske man äntligen bygger fler bassänger runt om i landet. Finns det fler bassänger så kommer det bildas fler klubbar och fler klubbar kan ta emot fler medlemmar, menar Leo.
Du är den de första 60-åringen i Europa som simmat under minuten på 100 meter fritt på kortbana.
– Stämmer, och det är alltid extra roligt när man gör en bra tid och det är nog därför många masterssimmare tävlar. Inte för att vinna men för att förbättra sina tider hela tiden.

Mats J Larsson är en av många som ser Leo som en förebild för masterssimmare. Mats menar att Leo är beviset på att det inte finns några ursäkter för att inte kunna träna och simma samtidigt som man har ett jobb. Han uttrycker att det är en häftig story, att Leo lyckas hålla sig på världsnivå i sporten. Och det går inte att göra annat än att hålla med, Leonard Bielicz är en inspiration för alla, oavsett om man simmar masters eller inte och än så länge har han inga planer på att sluta.
– Nej, det finns simmare som är i klassen 90+. Det måste hända något speciellt för att jag ska sluta. Så länge det är roligt kommer jag fortsätta, masterssimningen är snarare ett livssätt för mig, säger Leonard.

Text: Sofia KuylSer
Foto: Anna Rehnberg

Oscar Ekström är 18 år och tränar i Linköping. Simningen har alltid varit en del av Oscars liv men den egentliga satsningen på sporten kom först när han var 14-15 år.
– Jag märkte att jag blev bättre och då ville jag satsa. Nu tränar jag för att bli bäst, berättar Oscar allvarligt.

Att träna för att bli bäst innebär runt tolv träningspass i veckan. Simträningen är i fokus och utöver det blir det tre gympass för att stärka kroppen ytterligare.
Med så mycket träning, blir det inte svårt att hinna med skolan då?
– Nej, alltså jag är ju borta mycket eftersom det är tävlingar och träningsläger så jag missar ju en del, men jag går fyra år i gymnasiet istället för tre så att jag ska kunna satsa på simningen, säger Oscar.

Förutom att läsa till rörmokare och träna så spenderar Oscar den fritid han har med flickvännen eller kompisar. Att träningen ibland kommer före fritiden är snarare ett val än en konsekvens, menar Oscar.
– Det är klart man får ge upp saker men det är sådant man har valt själv, simning är mer som en livsstil liksom. Det är så klart jobbigt ibland men jag är inte själv i detta. Man har alla kompisar i simningen, som peppar varandra och sprider positiv energi. Sedan tänker man också på sina mål, vad man vill uppnå med all träning, berättar Oscar eftertänksamt.
Tillbaka till EJM i Antwerpen. Gårdagens försök och semifinaler är bara ett vagt minne och Oscar har en ledig förmiddag. Han och rumskompisen Mats spenderar tiden med att vila och kolla på någon serie på hotellrummet, innan Oscar käkar och sätter sig på bussen från hotellet till arenan. De som inte ska simma final brukar åka in senare, så bussen är inte lika fullpackad som den brukar vara. Oscar är riktigt nervös, hela kroppen skakar. Han känner hur pulsen går upp och hjärtat slår snabbare. En kvarts bussresa tycks mycket längre. Trots att Oscar är redo känns det som om finalen kan gå hur som helst. De första fem minuterna struntar han i att göra något åt nervositeten. Sedan får det vara nog, han sätter på lugnare musik i lurarna och försöker slappna av resten av resan in till arenan.

Oscar gillar att vara lite nervös inför tävling. Han tycker om rysningarna i kroppen och tycker att känslan inför tävling är lättare om han är lite nervös.
– Samma dag som jag ska tävla brukar jag ladda med musik och vara lite för mig själv. Om det inte är lagkapp så tycker jag att det är skönt att slippa vara social och bara kunna fokusera på mig själv och det jag ska göra.

Drömmen med simningen stavas världsrekord och OS-guld, men Oscar framhåller att det än så länge får vara just en dröm. Mer realistiska mål med simningen handlar om OS-final.
– Om man verkligen vill bli bäst är det världsrekord som gäller men ett mer verkligt mål är nog att nå en OS-final, på 100 meter fritt så klart.

Hur ska du nå dina mål och drömmar?
– Jag behöver utveckla och höja nivån på träningen, kanske träna i ett annat land ett tag. Jag skulle gärna testa och se om det funkar. Sedan behöver jag så klart tävla mer internationellt, säger Oscar.

Oscar har nyligen blivit invald i SOK:s topp- och talangprogram, vilket innebär att SOK hjälper honom med satsningen på simningen. Han kommer framöver att få hjälp med träningsprogram och kostråd, något han ser fram emot.
– Kostråden kommer att vara väldigt viktiga för mig, tror jag. Jag vet inte riktigt om jag äter rätt eller tillräckligt mycket. Under hårda träningsperioder blir jag ofta sjuk och det kanske kan bero på min kost, så det ska bli skönt att få hjälp med det.

Vilka förebilder har du?
– Oj, hmm. Förutom mamma och pappa så är Anders Holmertz en, han har haft så många framgångar, och sedan Lasse Frölander. Jag har säkert fler men vi tar de här, det ser bäst ut så, säger Oscar och skrattar.

Inne i arenan i Antwerpen stiger ljudnivån från läktaren. Oscar känner det svenska stödet där han står på startpallen. Det känns bra att höra personer som stöttar och tror på honom. Sedan kopplar han bort omgivningen, tänker på vad han ska göra. Större delen av tankarna läggs på de första 50 metrarna. Han ska vara snabb iväg, men får inte hetsa iväg för mycket. Det ska gå fort utan att krafterna tar slut. Sedan ljuder startsignalen.

Första 50 känns bra, men i vändningen hinner han få skymten av de andra. Det känns som om han vänder sist av alla, men att han har alla krafter kvar. På tredje längden knappar han in, och känner det på sig. Den sista längden handlar bara om vilja, Oscar ger allt han har kvar. De sista metrarna är den enda tanken som cirkulerar att ”inte släppa förbi någon”, oavsett hur trött han är. Han sträcker sig så snabbt och våldsamt efter kaklet att han stukar ett finger i målgången. Det första Oscar gör sedan är att kolla scoreboarden. Han letar efter tiden och ser att han har klarat det svenska juniorrekordet. Sedan flyttar han blicken till vänster för att kolla placeringen och upptäcker att han har tagit ett brons.

– Jag blev så glad att jag inte kommer ihåg vad jag gjorde. Jag drog väl till med en segergest och skrek lite. Sedan hörde jag svenskarna på läktaren, när de skrek. Det var ett riktigt skönt ögonblick och mitt bästa minne från simningen, berättar Oscar och ler.

Oscars framgångar har precis börjat, tiden fram till sommaren handlar om träning och tävling, kryddat med lite träningsläger. Målet nu är att komma med till VM i Barcelona i sommar. Sedan ska Oscar från Linköping bli bäst. I världen.

Text: Sofia Kuylser
Foto: Henrik Witt

I detta nummer kan du också läsa mer om årets simidrottare, där årets konstsimmare Malin Gerdin intervjuas, samtidigt som vi följde med årets masterssimmare Leonard Bielicz till träningen. Just Mastersimning och vuxensimning är ett område som vi ser stor potential till tillväxt inom.

Vi har många nya talanger på gång inom Svensk simning och i det här numret kan ni läsa mer om Oscar Ekström och hans träning inför VM i Barcelona i sommar. Ni får också följa med till vår senaste satsning inom svensk elitsimning: det Nationella Elitcentrat på Eriksdalsbadet i Stockholm som är i full gång sedan årsskiftet.

Det är även glädjande att vi på Svenska Simförbundet har kunnat knyta en ny samarbetspartner till oss, nämligen HEAD, som kommer att vara officiell leverantör till Öppet Vatten i simning. I detta nummer hittar du en kalender med sommarens lopp – anmäl dig nu så har du några månader att finslipa formen. Och njut av massor av simidrott i vår!

Marklyft

Bra helkroppsövning som tränar muskler som är viktiga även för simmare.

• Ställ dig lite smalare än axelbrett. Se till att stången nästan nuddar smalbenen.
• Blicken rakt fram alternativt lite uppåt. Rak rygg med lätt svank. Med magen lätt spänd knäböjer du dig ned till startpositionen. Håll stången precis utanför knäna i startläget.
• Starta övningen genom att spänna framsida lår, säte, mage och rygg i en sammansatt rörelse.
• Dra stången så nära kroppen som möjligt, gärna så att den nästan har kontakt med smalben och lår under hela utförandet.
• Stanna vid upprätt position (luta dig alltså inte bakåt).
• Gå samma väg ner igen – håll stången nära kroppen.

Chins

Att vara stark i stora ryggmusklen är viktigt för en simmare och chins är en av de bästa styrketräningsövningarna för en stark överkropp. Chins tränar framförallt breda ryggmuskeln och biceps.

• Greppa stången lite bredare än axelbrett.
• Böj benen bakom dig. Dra dig upp tills hakan är ovanför stången.
• Sänk ned dig till helt utsträckta armar.
• Repetera – hur många klarar du?
• Det finns hjälp att få, både maskiner och gummiband, om du tycker att övningen är för tung.

Hantelrodd

Bra övning för simmare då det är viktigt att hålla ”bra bål” även i pressat läge.

• Stå i planka och greppa hantlarna.
• Dra en hantel i taget upp till brösthöjd (armbågarna in mot kroppen).
• Tänk på att inte svanka, utan håll kroppen i en rak linje under hela utförandet.

Flygande hund

Bra övning, tyngre än du tror. Fokusera på inte ”tappa höften”, precis som i vattnet.

• Stå i plankposition på raka armar. Lyft höger arm och vänster ben och sträck ut.
• Dra in armen och benet och låt dem mötas under kroppen.
• Byt arm och ben.
• Tänk på att stabilisera bål genom hela övningen och att inte tappa höften åt sidan.

Planka på boll

Bra magträning då man jobbar med att hålla bålen spänd trots att du pendlar med benen.

• Utgå från position med underarmarna på platta sidan av bosu-bollen, fötterna i kontakt med underlaget och kroppen rak från fot till skuldra.
• Spänn magen för att behålla en naturlig kurvatur på ryggen.
• Håll position hela tiden och pendla med benen.

Utåtrotation

Tränar rotatorcuffens utåtrotatorer (vilket förenklat sett betyder baksida axel). Hjälper dig att hålla skulderbladen i rätt
position och på så sätt undvika skador i axlarna. Var försiktig med vikten i den här övningen! Utåtrotatorerna är inte skapta för stor belastning och du kan skada dig om du lyfter för tungt.

• Ligg på sidan med ena axeln mot taket och armbågen böjd 90°. Lyft upp vikten genom att rotera överarmen. Återgå sakta till startpositionen.
• Håll överarmen intill kroppen under hela rörelsen. Stå i sidoplanka så får du även med bålen alternativt ligg på sidan.

Text: Gabriella Fagundez
Foto: Petrus Iggström

– Bästa Fyran är ett av de roligaste projekten som vi driver. Det är en tävling som engagerar många, både från våra föreningar och från skolorna. På tävlingarna är det bra stämning och många glada hejarop! Det är kul när hela klasser är med i simhallen. Då handlar det inte bara om de som är med och simmar, utan hela klassen är involverade genom att heja och stötta, säger Maria Gustafsson, Simkunnighetsansvarig på Svenska Simförbundet, och fortsätter:
– För oss känns det som en rolig nyhet att kunna bjuda in även de yngre eleverna. Detta har efterfrågats av föreningarna, så vi hoppas att många ska ta möjligheten att arrangera lite större tävlingar med barn i olika åldrar. Vi vill visa för alla barn i Sverige hur roligt och viktigt det är att simma! En förening som är med och arrangerar Bästa Fyran är SK Laxen i Halmstad. Ansvarig för tävlingarna är Stefan Adlerborn.

– Vi är med och arrangerar Bästa Fyran för att det är en bra chans att visa upp tävlingssimning för skolorna och öka intresset för simning i allmänhet i kommunen. Vi tycker att det är fantastiskt roligt att även tvåor och treor får chansen. Vi har redan kört så i ett antal år och intresset ökar om de yngre ser att när de kommer upp en klass får de en chans till. Det har till och med varit barn som gått i tvåan och trean som rekryterats in i vår verksamhet på grund av att de ville ha bättre lag i Bästa Fyran i framtiden, berättar Adlerborn.

Stefan ger även sina tips till andra föreningar som vill delta:
– Var ute i god tid och se till att alla som finns i verksamheten, speciellt guldfisk, hajen och crawlgrupper, känner till arrangemanget. Vi har via vår simskola gett barnen i uppgift att informera sin lärare om Bästa Fyran. Det är, som jag ser det, viktigast att nå klassföreståndaren som faktiskt är den som planerar klassens verksamhet. Viktigt är även att lägga lite pengar på priser och medaljer. Det är så mycket värt för ett barn att komma hem med en medalj runt halsen. Vi har köpt och delat ut stora pokaler till vinnarklasserna i fyran, trean samt tvåan. Dessutom har vi gett medaljer till de lag som placerat sig etta till trea i varje åldersklass. Detta har varit mycket uppskattat!

Text: Tomas Borgå
Bild: Istock